I got my eye on the score

Vore rätt smart om människor kunde göra egna stationer att tanka på.
Förutom cafeterior då, alltså, typ OKQ8 och Preem för människor. 10 kr / litern för energi vore inte så farligt. Vore extra smart att ha dessa stationer där folk är trötta - exempelvis på bussarna, eftersom folket som åker buss kliver upp tidigt.
Som mig imorgon. Tar bussen 7.38 vilket är tidigt för mig och ska vara med på den första lektionen under fredagen. Har aldrig varit på den förr så ska bli spännande! Eftersom jag funderar på att byta till den engelskagruppen så är det bra att känna efter lite först. (Inte alls så att jag är tvingad att gå dit på grund av researchprojektet, nejdå!) Låt oss hoppas att jag överlever!

Linebild ♥

HEHE! Ibland visar jag mina bästa sidor... Räknas dessa? ;D

Är hos pappa nu, äntligen. Sitter i mitt rum och fryser eftersom elementet inte varit på förrän nu, hör pappa skramla i köket medan han dukar till pizzorna som han beställt - för att fira att jag är här, för en gångs skull. Har en chokladkalender bredvid mig som är öppnad på första rutan (tack Inger!), min bror gav mig en stor kram när jag kom innanför dörren... Att världen kan kännas så mycket bättre av att bara vara i närheten av sin pappa. För det är hans leende när han hämtade med bilen som gjorde mig mest glad. Att han sett fram emot att ha mig här och att han bäddat min säng riktigt noggrant och att han bar alla mina grejer uppför trappan utan att ens klaga en endaste gång över att jag har så mycket prylar. Att han inte tjatar om läxor eller att jag är lite slarvig, utan att han bara ler och säger att det är skönt att ha mig här. Jag älskar ju min pappa. Det är för skolans skull och för att mamma bor i stan som jag valt att bo där på heltid, och jag kommer aldrig glömma hur ledsen han blev när jag berättade att jag ville ha det så.
Därför jag blir så lycklig av att vara runt honom, om så bara för ett par dagar.

HAHA! För att den senaste veckan har sugit balle så blir det lite uppmuntrande bilder...

Mitt och Lines förhållande. Tycker det stämmer grymt förutom att dem stavade fel ;D

Jag vill ha en hemlig blogg igen. Jag vill kunna skriva allting nu, bara skriva av mig allting nu och veta att det är ungefär 2-3 personer som läser, eller ett flertal personer men som jag inte känner alls. Varför sa jag namnet till någon över huvudtaget? Jag visste ju att det skulle bli såhär. Jag vill lägga alla mina tankar här och ösa ut dem och slippa tänka på dem under dagen förrän jag kommer hem och lägger upp något nytt på bloggen. Tömma ut alla negativa tankar och kunna le som ett fån hela dagen för att jag slipper tänka på dem där sakerna, dem är nerskrivna och om jag någonsin skulle behöva dem så finns dem där. Annars är dem helt borta, jag behöver inte lägga energi på dem.
Känns som att jag hela tiden aktar mig för vad jag än skriver så trampar jag någon på tårna. Vad hände med Alison som inte brydde sig om hon trampade på folks tår?
Jag tror hon blev så trött på allt och alla att hon gick och la sig.
Kanske dags att väcka henne nu?

Gömmer mig, i finaste tröjan i finaste sängen, från den fulaste paparazzimänniskan i världen.

Hade laddat upp för att skriva ett långt hatinlägg på bloggen.
Men nu orkar jag inte längre. Ska gå och lägga mig istället, snart, och sova som fan.

Vi har alla hört den.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva egentligen.
Känner mig sårad, fattar inte att någon kan säga något sånt.

Och jag bara klagar. Men vad ska man annars med en blogg till?

Jag saknar min bästa vän. ♥

Gick inte jättebra som ni kanske såg.
Vill skriva om allt möjligt, vill visa bild på mitt nya hår, men så fastnade det inte på bild.

Näe, orkar inte.

Jag tror ni överlever ändå.

Men det gör ändå ont.

Men jag vet att jag kommer ligga vaken länge.
Väldigt länge.
Varför sätter jag mig alltid i såna här situationer?

Nu ska jag lägga mig i soffan och glo på tv.
Och göra ingenting.
Medan läxorna samlar lite mer damm och inte blir det minsta gjorda. Vem bryr sig egentligen?

Line har bilder som får en att tänka till.

"So, this is my life. And I want you to know that I am both happy and sad and I'm still trying to figure out how that could be."
Favoritcitat från favoritbloggerska.

Innan regnade det samtidigt som solen sken. Mölle är bra vackert.
Sov som en sten i gästrummets säng, trött efter en lång dag med mycket känslor.
Tack tjejer för att ni har lyssnat. ♥

Just nu gäller det att fokusera på allt bra här i livet.

Och att inte oroa sig.

Det som händer, det händer. Men jag vill inte ljuga och det tänker jag inte göra.

Line har skickat så många fina bilder att jag inte vet var jag ska ta vägen.
Forgive Me